cheap jordan shoescheap jordan shoescheap jordan shoessac longchamp pas cher

Utvärderat



Långsiktighet

Arbetspassen genomförs minst två gånger i veckan och fortsätter tills eleven uppnått grundläggande färdigheter baserat på standardiserade tester. I ett blockdiagram syns tydligt hur elevers läshastighet utvecklas genom skolåren. Diagrammet bygger på gränsen mellan stanine 3 och 4 i testet H4-H5. (Stanineskala är en niogradig skala där medelvärdet motsvara stanine fem, gränsen mellan stanine tre och fyra innebär att ungefär en femtedel av alla barn hamnar under den gränsen.) Testet går ut på att eleverna ska läsa så många kortord ur en lista som möjligt under en minut. De får så många poäng som de läser ord rätt. Staplarnas höjd i diagrammet motsvarar antal ord som krävs för att komma upp till gränsen mellan stanine 3 och 4. En flicka som går i år 4 på höstterminen behöver t.ex. läsa 79 ord / minut för att nå upp till den gränsen. Motsvarande för flickor i år 5 är 88 ord/minut. Staplarna blir därför allt högre ju längre fram i skolsystemet vi söker. Mycket förenklat kan diagrammet sägas beskriva en utveckling av läshastigheten som krävs för att eleven ska behålla den position han/hon har i förhållande till andra läsare i samma ålder.

I detta diagram förs elevens första resultat in. Den punkten blir en symbol för där arbetet startade. Med jämna mellanrum görs testet om och de nya resultaten förs in. När en elevs resultat kommer över blockens övre gräns, anses läsförmågan ha en nivå för att eleven ska kunna gå vidare utan stöd av metoden. Efter ett tag görs en uppföljning för att se om eleven fortfarande ligger över gränsen eller åter behöver en insats. Detta innebär att insatsen fortsätter tills önskad effekt har uppnåtts. Det kan ibland gå på ett par månader men andra gånger ta flera år. Eftersom kraven ökar allteftersom eleverna blir äldre måste eleverna utveckla sin lästeknik dels i förhållande till sig själva men också i förhållande till sin ålder. De förstärker helt enkelt sin position som läsare.

I figuren nedan görs en jämförelse mellan genomsnittsutvecklingen hos Rydaholmselever och värdet som utgör gränsen mellan stanine 3 och 4 för motsvarande elevgrupp. Resultatet är taget ur redovisningen av Rydaholmsprojektet i Ljungby 2004-2005. Eftersom normering görs utifrån ålder och kön redovisas här den största enhetliga gruppen inom projektet. Det var pojkar som i inledningen av projektet gick i år tre. Under projektet genomfördes tester vid tre tillfällen: oktober 2004 (H4 1), maj 2005 (H4 2) och oktober 2005 (H5 3). Av figuren framgår att avståndet mellan de fem pojkarnas genomsnittsresultat och gränsen mellan stanine 3 och 4 har krympt avsevärt under perioden.

Målet med träningen är naturligtvis att elevernas spontana läsning ska komma igång. När eleverna börjar läsa frivilligt på fritiden tar utvecklingen fart på allvar. Därför är det viktigt att träningsinsatsen kombineras med goda pedagogiska insatser för att motivera till läsning.