cheap jordan shoescheap jordan shoescheap jordan shoessac longchamp pas cher

Utvärderat



Sammanfattning av Rydaholmsprojektet

Sedan ett par år har lärare i Ljungby använt Rydaholmsmetoden för att stärka läsavkodningsförmågan hos elever med specifika läs- och skrivsvårigheter. Metoden har utvecklats i Rydaholm av speciallärare Karl-Erik Pettersson, och har sedan hösten 2002 förankrats i Ljungby. Arbetet bygger på korta, intensiva och tydligt strukturerade arbetspass, som genomförs mellan en elev och en personal, ett par gånger i veckan. Materialet är uppbyggt av listor med bokstäver, bokstavskombinationer och ord. Arbetet är inriktat på avkodning och innehåller ingen upplevelseläsning. Fokus på automatiseringsträning, långsiktighet och på att göra framstegen tydliga för eleven förs fram som viktiga delar. Standardiserade test används för urskiljning av elever till metoden, och även som instrument för att avgöra när en elev är redo att avsluta träningen.

Syftet med Rydaholmsprojektet 2004-2005 har varit att genomföra en kvasiexperimentell studie. Elever som påvisar läsavkodningssvårigheter har erbjudits arbete enligt Rydaholmsmetoden. Deras utveckling av läsavkodningsförmåga har jämförts med en kontrollgrupp som har arbetat på andra sätt.

Under 2004-2005 har en försöksgrupp i Ljungby, som fått arbeta med Rydaholmsmetoden jämförts med en kontrollgrupp i Värnamo. Ett screeningtest på 1400 elever i de båda kommunerna ligger till grund för urvalskriterierna. Eleverna i kontroll- respektive försöksgruppen har matchats mot varandra utifrån kön, årskurs och tre lästest med inriktning mot avkodningsförmåga. Totalt matchades 34 Ljungbyelever mot 34 Värnamoelever i årskurs 3,4,6,7 och 8. Även en noggrannare matchning genomfördes, då uppgifter om elevernas huvudspråk i hemmet togs med i matchningen. Utifrån dessa hårdare matchningskrav omfattas studien av 38 elever. Försöksperioden varade 20 veckor, varunder försökseleverna skulle arbeta med metoden tre tillfällen, om vardera 20 minuter per vecka.

Båda grupperna har utvecklat sin läsavkodningsförmåga, men försöksgruppen i snabbare takt. När de stora matchningsgrupperna jämförs kan detta bara anas som tendenser. Det framgår tydligare när även huvudspråk i hemmet används som krav för matchning. Då framstår signifikanta skillnader mellan grupperna. Det gäller läsning av nonsensord, kortord och prosatext. Tydligast skillnad märks i antal felläsningar av prosatext. Medan kontrollgruppen gör fler avkodningsfel vid andra tillfället så minskar försöksgruppens fel markant. Det finns stora variationer inom grupperna.

Antalet träningstillfällen per elev uppgick i genomsnitt till c.a. 40. Det innebär att ett av tre tillfällen av olika skäl har utgått.

I rapportens diskussion förs ett resonemang kring resultatet, men också kring vem metoden i första hand vänder sig till. Därutöver diskuteras de olika kriterierna för matchning och varför resultatet blev tydligt först efter det noggrannare matchningsförfarandet. Dessutom belyses skillnaderna mellan inledande och avslutande testomgång och varför alla test inte har analyserats. Avslutningsvis ställs frågan varför så få träningstillfällen genomfördes. Om varje metodtillfälle omfattar 12 minuters läsning, så har försökseleverna läst åtta timmar under försöksperioden. Det är inte mycket för att påverka en så komplicerad process som ordavkodningsproblematik.

En fortsatt fördjupad studie planeras. Innan dess skall underlaget kompletteras ytterligare. Metodlärarna skall få svara på en enkät kring attityder och känslor runt arbetet med metoden. En uppföljande testning av elevernas läsavkodningsförmåga ska genomföras, och det statistiska materialet ska bearbetas vidare.

Ladda ner utvärderingsrapport