20 punkter om Rydaholmsmetoden
Om själva metoden
- Metoden vänder sig till elever som läser långsamt och hackigt. De har lässvårigheter som grundar sig på avkodningssvårigheter. Metodens idé är inte på något sätt att ensam fungera som läsinlärningsmetod. Det är en metod som avser att hjälpa elever med lässvårigheter som grundar sig på bristande automatisering i läsavkodning. När avkodningen fungerar automatiskt kan läsaren använda större del av sin uppmärksamhet åt innehållet i texten.
- Arbetstillfällena är korta. Varje pass upptar max 20 minuter av lärarens tid. Tiden för träning uppgår till 10-15 minuter. Träningstiden är kort men mycket intensiv. En elev arbetar tillsammans med en lärare.
- Materialet är enkelt för eleven att möta och ger denne en känsla av trygghet, eftersom de vet att de klarar av att läsa vad som begärs inom ett övningspass. Detta kan vara ett skäl till att så många uppger att de tycker om träningen.
- Eleverna kan följa sin egen utveckling i ett personligt diagram, i vilket den egna läsutvecklingen kan följas som en uppåtgående linje. Detta uppfattas som starkt motiverande för eleverna
- Arbetspassen genomförs minst två gånger i veckan och fortsätter tills eleven uppnått grundläggande färdigheter baserat på standardiserade test. Eleverna utvecklar sin lästeknik dels i förhållande till sig själva men också i förhållande till sin ålder. De förstärker helt enkelt sin position som läsare.
- Metodträningen är helt befriad från upplevelseläsning. Eleverna slipper störas av frustration över att inte förstå vad de läser. I de här situationerna upplever de att de kan läsa, och emellanåt dessutom att de får flyt i läsningen. Målet är att förstärka avkodningsförmågan; den del i läsningen som stör.
- Materialet är lätt att anpassa till varje elev. Det är väl strukturerat och uppbyggt så enkelt att det inger trygghet för eleven och även för läraren.Eleverna läser samma listor om och om igen. Svårighetsgraden ökar visserligen något, men mycket långsamt. Elevernas framsteg mäts inte främst i framstegen i materialet, utan i att det går allt lättare att läsa.
- Det är läraren som leder arbetet. Han/hon läser med i listorna och ligger alltid en bråkdel av en sekund före eleven. Så hålls tempot uppe. Hela lärarens uppmärksamhet är vänd åt arbetet. Det är därför arbetet måste ske en till en. Det är ett kort möte, men koncentrerat och intensivt. Utan lärarens engagemang och koncentration faller idén med metoden.
- Rydaholmsmetoden vilar på följande grundtankar:
- enkelt material
- korta intensiva arbetspass
- fokus på avkodning
- automatisering
- framsteg görs synliga
- långsiktighet
Utvärdering av Rydaholmsmetoden
- Sedan 2002 har Jonas Jansson under handledning av Christer Jacobson (lektor vid Växjö universitet med läs- och skrivsvårigheter som forskningsområde) utvärderat metoden med gott resultat. Projektet har även haft professor Martin Ingvar vid Karolinska institutet i Stockholm och professor Ingvar Lundberg vid Göteborgs universitet som vetenskapliga konsulter.
- Eleverna i experimentgruppen som fick arbeta med Rydaholmsmetoden förbättrade sin läsförmåga starkare än eleverna i kontrollgruppen.
- Både lärare och elever upplever arbetet inom metoden som effektiv. Arbetspassen tar inte så mycket tid från den ordinarie undervisningen, men fokus i arbetet gör att de inblandade upplever en tillfredsställande känsla av att ha angripit läsproblemet på ett kraftfullt sätt.
- Lärarna är positivt inställda till arbetet. De märker att barnen utvecklas. Många upplever att det äntligen börjar hända saker med elever som länge stått stilla trots stora insatser från skolan. Samtidigt är det ett enformigt och energimässigt krävande arbetssätt för läraren.
- De allra flesta elever tycker om att arbeta med metoden. Många tycker det är roligt. De upplever att de klarar av att läsa, att de utvecklas och att de får hjälp.
- Eleverna uttrycker hur viktigt det är att se sina framsteg. I diagrammet anser de att de tydligt och på ett stimulerande vis kan följa sin utveckling. Många elever har också uttryckt att de märker att läsningen går bättre. De hinner med att läsa textremsan på TV, kan koncentrera sig bättre på innehållet i läxan eller har börjat uppskatta att läsa på fritiden
- De lärare som ingick i Rydaholmsprojektet anser att de flesta föräldrarna är nöjda när Rydaholmsmetoden sätts in. De uppskattar att deras barn får ett riktat stöd som är så tydligt inriktat mot hans/hennes specifika lässvårigheter. Många föräldrar ser också sina barns framsteg hemma i olika lässituationer.
- Det har visat sig att kravet på den personal som ska lära sig metoden är att de har engagemang. Det behövs ingen formell lärarutbildning, utan andra yrkesgrupper i skolan klarar detta, om de har viljan och kraften. Bland personalen i studien ingick en rad olika yrkesgrupper. Det var elevassistenter, fritidspedagoger, lärare och lokalvårdare.
- Sedan utvärderingen av Rydaholmsmetoden startade 2002 har ca. 40 lärare och 110 elever arbetat med Rydaholmsmetoden inom projektet. Betydligt fler har tagit del av den genom spridning av metodens idéer utanför projektet. I den mer begränsade studien som utfördes 2004-2005, vilken ligger till grund för en kvasiexperimentell utvärderingsstudie och en fallstudie ingick 20 lärare och 34 elever.